Världens sämsta bloggare

I min strävan att uppleva en mer sansad och personligare feed så har jag ”Avgillat” många FB-sidor den senaste tiden. Mashable.com, ”I fucking love science”, Reshareworthy och en bunt framgångsfilosofer då jag upplever att det mest stressar mig inombords och inte ger mig något egentligt värde. Stundtals gör det att jag känner mig mindre värdefull när jag helst vill känna mig värdefull.

Det kan ju verka lite töntigt kanske, men det känns lite som att jag tappar fotfästet och kontrollen över vad jag konsumerar för information. Jag har i peppande syfte vräkt i mig allt som handlar om hur framgångsrika andra är och som pumpar ut det varje dag på löpande band utan att ge något personligt, lite som att använda spökskrivare i författandet. Därför tänker jag förändra min konsumtion.

Så, 2016 ska jag ägna mig åt en personligare upplevelse och min egen framgång (vad det nu är). Ett år för egot helt enkelt. Jag tror att det är viktigt för mig, men det hämmar egentligen inte mitt eget behov av att lära mig något nytt varje dag, och bli lite bättre varje dag (floskelvarning där..). But anyway..

Det kommer inte innebära att jag stänger av FB-vänners signaler. Det är faktiskt en grej jag inte förstår, att bara se delar av helheten. Att man väljer att inte se mångfalden utan endast väljer sådana vänner som dunkar en i ryggen enbart för att man har en viss åsikt osv. Vi tänker ju annorlunda som individer ändå, så varför begränsa sig till en smal och begränsad åsiktskorridor?

Jag gillar det personliga. Alla kan dela någon annans ord/synpunkt/fakta/humor/kattbilder och visdomar. Jag gillar när någon säger något om sitt liv, sin passion eller sin musiksmak. Ett typexempel om vad jag går igång på är när någon kändis eller framgångsrik person anslöjar att dom gillar något helt annat än vad dom representerar. En hemlig passion för solenergi, ekologisk odling av någon märklig växt eller ett passionerat intresse som man aldrig kunde tro. Sån skit diggar jag!

Det är nog så att jag gillar att ta in intryck som jag filtrerar själv och avgör vad som intresserar mig – och det är något coolt med åsiktsdissonans. Man behöver inte ha rätt utan det är viktigare att man tar sig en funderare på vilken människa man vill vara i mediabruset. Min vardag kan ofta kännas som en ändlös ström av beslut som måste tas och jag borde frigöra mer tid att skriva ner mina tankar här, för just nu är jag världens sämsta bloggare som försöker bli lite lite bättre.

Mvh Anders

Jag förändrade mitt liv när jag var 34 år

Jag förändrade mitt liv när jag var 34 år och det tvingade mig till grundläggande insikter om mina brister, som ofta skapade problem. Jag har alltid haft svårt att gå upp på morgonen. Jag har även svårt att koncentrera mig och att passa tider. Det gjorde att jag knappt var en medelmåtta i skolan och inte slutförde någon gymnasieutbildning.

Jag ville ofta inte gå till skolan alls, eller vara där i tid. Det gjorde att jag var ”stökig” i plugget och ständigt försenad till arbetsplatsen senare i livet.

Jag visste dock att jag var kreativ och kunde sitta hur länge som helst med sånt som jag gillade att göra. Speciellt när jag skulle plugga inför ett prov. Då skenade tankarna i väg, ”undrar hur den där skivspelaren ser ut på insidan”, ”vad händer om jag skriver ett kortare könsord med bilvax på den röda tegelväggen i garaget”, ”kan jag träffa grannens markis med luftgeväret härifrån”, ”vad händer med mitt modellflygplan om jag tejpar fast kinapuffar och tänder på”… saker slutade att fungera och jag fick stryk av farsan, det var oftast svaret.

Min räddning blev datorer och sedan även internet. Jag kunde sitta hur länge som helst, dag som natt, och ta till mig stora mängder information och leda mig själv till utveckling och kunskap. Vardagens verklighet blev allt mer ointressant. Jag var helt inne i ett passionerat beroende som omvärlden inte alltid förstod.

När jag var 30 så insåg jag dock att mitt liv behövde förändras, radikalt. Jag var mycket intresserad av passiv inkomst då detta var den perfekta lösningen på mina problem. Kunde jag bara bli tillräckligt framgångsrik så var det rätt väg till ett nytt liv där jag själv kunde bestämma när, var och hur jag behövde jobba. Jag behövde bara hitta en skalbar metod som intresserade mig tillräckligt.

Av en slump blev jag tipsad om sökmotorer, och detta förändrade mitt liv totalt!

Jag rådfrågade en f.d. chef över ICQ om en webbplats jag hade designat och fick till svar ” – ja det ser bra ut, men den är inte sökmotorvänlig”. Vaddå sökmotorvänlig tänkte jag, lite besviken över att min design inte var bra nog. Så jag bestämde mig för att ge det en chans och började läsa på. Redan efter en vecka så var det glasklart, detta var mitt break!

Sökmotoroptimering var internetbaserat, skalbart och en perfekt grund för passiv inkomst.

Den sommaren låste jag in mig och tog hela semestern till att plugga Sökmotoroptimering och köpte domäner som skulle bli mina inkomstkällor med hjälp av Google Adsense. Det visade sig snart att jag blev ganska bra på det. Tillräckligt bra för att få tydliga resultat på Google så att jag även skulle kunna hjälpa riktiga kunder, inte bara förlita mig på sökmotorpengar. Det var hos företagskunder som pengarna fanns. Jag slutade jobbet och körde företaget på heltid.

Idag är jag enormt tacksam att mitt första försök att få en företagskund gick så dåligt. Det var katastrof. Jag hade lagt ner mängder med tid och varit ute hos kunden en heldag för att lära mig deras verksamhet och sedan hållt en föreläsning för ledningen om hur jag kunde hjälpa dom att tjäna mer pengar. Jag var grym på att med en bra penna och en whitboard visa på hur min tjänst fungerade och hur detta gynnade kunden. Jag skickade in offert till kunden och allt såg bra ut. Nu jävlar åker vi tänkte jag. Kunden ringde mig några dagar senare och sa ” – Ja du.. dom där pengarna kan du se dig i stjärnorna efter. Men jag har ett förslag, kan du tjäna några miljoner åt mig så kan du få 10 000:-, vad säger du om det?”

Då bodde jag i Linköping och jag var så sjukt uttråkad på läget. Folk fattade ingenting om sökmotoroptimering, länkar och domäner så jag kunde inte prata om min nya passion och jag hade svårt att få lokala kunder. De flesta som skrev om detta eller jobbade med det fanns i Stockholm. Jag ville med hela mitt hjärta upp till Stockholm och satte som mål att jag skulle dra in 50 000 i månaden och sedan sticka från Linköping till storstan så fort det bara gick.

För att lyckas fanns det bara en väg framåt. Det var dags att bli företagare på riktigt och köra på stenhårt vid sidan av jobbet. Jag satte upp två grundläggande villkor:
1. Jag skulle inte behöva ringa och ragga kunder.
2. Jag skulle inte jobba med personer jag inte gillade.

Det gick några år och allting gick åt rätt håll när slump två uppenbarade sig. Jag lusläste blocket.se för det var inte enkelt att fixa en bostad i Stockholm. Jag såg en annons där man hyrde ut en nyrenoverad etta på 40 kvm i en stekig del av Bromma. Jag ringde direkt och anmälde mitt intresse med hjärtat i halsgropen. Den var inte uthyrd och jag kunde komma och kolla följande vecka.

Den vintern var det galet mycket snö. Jag åkte upp till Stockholm och vidare upp på Höglandet i Bromma. Det var så brant i Bromma så att Mercan jag körde då inte tog sig fram. Jag fick springa i snön med lågskor och kavaj fram till adressen. Lägenheten låg i ett vackert snölandskap på Höglandstorget. Det var som en dröm. Jag bestämde mig direkt trots att jag egentligen inte hade råd och vi skulle skriva avtalet veckan därpå.

Tillbaka i Linköping hade jag en del ångest. Jag hade 50 000:- på banken och lägenheten skulle kosta 45 000:- med deposition samt två månadshyror. Jag hade avtal som var på g, men inte bekräftade. Så jag bestämde mig för att det fick bära eller brista. Jag överlät mitt 1:a hands hyreskontrakt i Linköping under förutsättning att jag kunde sälja soffa, bord och stolar för 10 000:- och så ”POFF” var jag verkligen på väg att bli Stockholmare med bra adress.

För mig var Stockholm det förlovade landet. Jag träffade ofta branschfolk och kunde snacka sökmotoroptimering, länkar och domäner med. Personer som jag såg upp till. Jobb strömmade in och jag sa nej till säkert fyra uppdrag varje vecka. För grejen var att få tid att upptäcka Stockholm, inte jobba ihjäl mig. Första året var helt underbart och sedan blev det bara bättre. Jag älskade verkligen Stockholm – staden där jag föddes. Det var fantastiskt att bara åka tunnelbana över Tranebergsbron. Jag cyklade runt överallt, köpte en bra kamera och bara fotade och tog in Stockholm i hjärtat. Nästa år strömmade stålarna in och jag spenderade runt 20 000:- varje månad på kroglivet och taxiresor. Jag vaknade vid 12 och jobbade till 03 på natten, ibland längre. Jag var en ”one man show”, ett enmansband och precis så ville jag ha det.

Jag ville aldrig skapa ett stort företag med många anställda och bli en stor boss. För mig var det viktigare att se hur långt jag kunde gå på egen hand, uppskalning utan stora mängder ”mantimmar” samt hur mycket jag klarade av att jobba och inte behöva förlita mig på någon annan. Skapar man framgångsrika företag så måste man vara på plats när de anställda kommer. Att gå upp tidigt på morgonen och köa i Stockholms kommunikationer för det var givetvis helt otänkbart.

Min drivkraft gällde aldrig pengar. Det gör det inte nu heller. Min egokick är att jag bara behöver en dator som är uppkopplad mot internet för att underhålla den pengamaskin jag byggt upp under 10 år. Jag kan utöva min passion hemma i köket, i ett varmt land, på flyget – om jag vill och när jag vill. Det är framgång och frihet i min värld. Pengar kommer och går hela tiden. Det är dessutom enkelt att göra mer pengar när det väl strömmar in. Sanningen är att jag ”jobbar” varje dag och även på semesterresorna.

Två sanningar som jag har funderat en hel del på:
”Gör det du älskar och du behöver aldrig jobba en dag till i ditt liv.”
”Gräv där du står”

Jag ändrade mitt liv till något som jag är nöjd med. Från att ha varit en strulig dagdrömmare till att skapa något bra på egen hand gör att det känns riktigt jävla bra inombords. Så har det absolut inte alltid varit! Jag hade timing och tog givetvis chanserna när jag fick dom. Då kunde jag oxå leverera.

Man behöver ofta pepp och motivation! Speciellt när man jobbar ensam, då finns det ingen som dunkar en i ryggen eller klappar på axeln när man gjort något bra. Arnold har ett klockrent budskap: Arnold Schwarzenegger Motivation – 6 rules of success speech

Jag kommer att kommunicera en del kring passiv inkomst och tipsa om metoder för hur man kan använda internet för att tjäna pengar efter mina egna erfarenheter. Det kommer att dyka upp här, så gilla gärna sidan om du är intresserad av sånt: Bli framgångsrik på nätet